Det är för soligt för att blogga. Det är för lite tid kvar i skolan för att blogga. Inspirationen finns inte. Kanske kommer tillbaka om jag solar lite till...

Min farfar har varit död i nio år, men idag pratade jag med honom.

Jag har alltid varit intresserad av vad som händer efter döden och har på senare år varit helt till freds med att de som dör går att prata med i alla fall. Därför tvekade jag inte en sekund när jag blev erbjuden att få en sittning på en halvtimme med ett medium.


Mediumet, som heter Nick, hade ingen aning om vem jag var, speciellt inte som han kom från England. Han tog mina händer under en halv minut och sedan började han berätta för mig vilka som kom till honom för att få kontakt med mig.


Jag ska inte berätta allt som sades då här, ni som är nyfikna får fråga mig själva, men jag kan säga att det var en för mig underbar upplevelse. Jag fick så otroligt mycket kärlek från min farfar att jag svävat på moln ända sedan jag pratade med honom.


En otrolig värme spred sig genom min kropp. Jag är alltid älskad. Det finns alltid någon som ser mig och som finns där för att trösta mig varän jag är i världen. Jag behöver aldrig mer känna mig ensam. 

Varför tror jag så blint på det? Jo, därför att han sa saker som INGEN annan kan veta om mig. Han sa också saker om min omgivning som inte särskilt många vet, speciellt inte någon som kommer från England och aldrig varit i Trosa förut.

Då har ännu en dag på praktiken når sin enda. Trivs verkligen med att praktisera hos Gittan (akupunktören). Hon är bra på att förklara vad hon gör och jag lär mig massor.
Det är bara så tråkigt att komma hem från praktiken och ha plugg att göra. Nu är jag i och för sig glad att jag kom hem så pass tidigt att jag faktiskt orkade göra något.
Är bara lite trött på att vi har så mycket att göra. Jag vet, det är inte i närheten av vad mina vänner vid högskolan har att göra, men jag tänker på att många av mina klasskamrater, inklusive mig, valde den här kursen för att varva ner. Det är inte precis det vi gör. Om jag fick bestämma skulle vi få ett och ett halvt år på oss att lära oss allt vi ska. Det hade blivit lugnare och då hade vi kunnat komcentrera oss mer på det vi lär oss istället för att stressa från en sak till en annan.
Annars är jag lycklig över det underbara vädret. Det gör under för mitt mående!