Jag är euforisk! Jag fick det som anses vara det bästa rummet på hela skolan. Jag fick enkelrummet på slottet! Nu hoppas jag ju bara att det är så bra som ryktet säger, men stort var det i alla fall! Väl ljudisolerat var det också, vilket är väldigt bra för mig då jag stör mig på de flesta ljud när jag ska sova eller plugga.
Den enda nackdelen jag kan se skulle väl vara att det är en bit ifrån de andra på skolan. Det bor ju fler på slottet, men resten bor i ett annat hus. Men, det kan ju på sätt och vis vara positivt också.
Hann med att träffa på lite folk också. En tjej som ska gå i min klass som verkade trevlig och en kille som e min granne, verkade också vara en trevlig människa. Några fler intryck av nya människor hinner man inte få på så kort tid, inga relevanta i alla fall.
Känns dock mycket bättre nu inför starten än det gjorde igår. Nu övermannar nervositeten inte mig, utan den är mera "normal".
Var precis ute i trädgården med grannens hundar som mina föräldrar vaktar den här veckan. Var med om något speciellt tycker jag. När jag kommit nedför altantrappan så sitter det en groda där framför mig alldeles stilla och när jag plockar upp honom så lugnar han sig fort och sitter där i min hand. När jag sen tycker det är dags för honom att hoppa iväg så vill han inte. Han bara sitter där i min hand och vill inte hoppa av. Vad ville han mig?

På kvällen tog Melissa med mig och bowlade för att få något annat att tänka på än nervositeten. Tack, vännen!

Tro't eller ej, men det här kastet blev faktiskt en av mina mycket ovanliga strikar!